har en ganska stor nyhet att berätta, har inte velat säga något innan det var i allafall nästan bestämt. Häromdagen ringde camilla (uppfödaren till de hundarna vi har) och berättade om en 10 månader gammal affenpincher som hon fått hem från usa. Eftersom den är mindre än "vad en affenpincher får vara" enligt utställningskraven och den är inte hanterad de minsta och behöver otroligt mycket uppfostran så ville hon få ut lilla wilma på foder till någon så visste hon att jag pratat om att jag ville ha en valp så hon tänkte ringa och fråga innan hon frågade någon annan. Jag nappade såklart direkt men visste inte riktigt om jag var redo att binda upp mig tills jag är 30 men efter massa tankande och övervägande så kändes allt så narturligt. Jag tycker inte att det är som ett hinder i livet utan jag är villig att ta på mig det ansvaret. Så på måndag eller tisdag åker jag till malmö och hälsar på henne och känns det bra (vilket jag tror det kommer göra) följer denna lilla tjejen med mig hem för alltid :)



rosewood queen of hearts "wilma" heter hon och är hela 25 cm hög :) det kommer bli så kul,

MEN om det inte alls känns bra när jag träffar henne så blir det inget för jag vill att det ska kännas bra och funka bra eftersom hon kommer finnas med mig i 15 år fram.

de va'la allt. Kram